Första frågan i enkäten handlade om de eventuella förändringar till bättre tillgänglighet för barn och unga, som man genomfört i biblioteket efter Statens Kulturråds inventering. Intressanta områden var bibliotekslokalen, information och programverksamhet.

 

70 % svarade att förändringar gjorts i själva bibliotekslokalen. Svaren gäller ofta lokalen i stort och då också ökad tillgänglighet både för vuxna och barn. I vissa fall har förändringarna gjorts tillsammans med lokala handikappsorganisationer och kommunens tillgänglighetsrådgivare. Det är bra exempel på samverkan med expertis. Vid nybyggnation har man sett till att lokalen saknar trösklar och trappor, har markeringar i golvet för synskadade och orienteringspunkter med tal. Många har skapat mer plats genom att möblera om så att rullstolar kommer fram och satt hjul på hyllor som kan skjutas undan. Hyllorna har också sänkts så att de är väl åtkomliga för alla. En bra allmän belysning samt hörslinga är också viktigt för tillgängligheten.

 

Några bibliotek påpekar att man gjort miljön mer barnvänlig och barnsäker, vilket egentligen inte handlar om den tillgänglighet som vi frågar efter. Men miljön har ju samtidigt blivit tillgängligare för alla barn och det är ju vad vi vill. De minsta barnen har fått en större golvyta genom ommöblering. Krokar på låg höjd, nya mer lättåtkomliga bilderbokslådor, bättre belysning, halkskydd och fastskruvad inredning för att minimera tipprisken är andra exempel. Större och dyrare förändringar, som handikapptoalett för barn, förekommer också.

 

 

58 % säger att man tillgängliggjort sin information på ett bättre sätt. Informationsmaterial har tydliggjorts och blivit mer lättläst t ex LL-information och inläst information om biblioteket. På bibliotekets webbplats informerar man i större utsträckning om tillgängliga medier. 

Det är få kommentarer kring tillgänglig IT. Men publika datorer har blivit mer tillgängliga genom höj och sänkbara bord och anpassningar med punktskrift och talsyntes. Textförstoring på webbsidor är ju en enkel förbättring som är lätt att genomföra. Många har en anpassad dator i anknytning till Äppelhyllan. I den finns talsyntes, rättstavningsprogram och läslinjal. Men vilka program innehåller datorerna i övrigt? Kan alla barn använda innehållet? På det ger inte vår enkät några svar. I en annan kartläggning av barn och IT, som gjorts våren 2010, konstateras att det finns få program på bibliotekens datorer som är tillgängliga för barn med funktionsnedsättning. Mycket återstår alltså att göra. 

 

När det gäller skrivet informationsmaterial tänker man också på var informationsmaterialet är placerat. Det bör finnas nära informationsdisken. Någon har testat information i ljudform men uttrycker att det inte fanns intresse för det. Handlade det om att informationen om detta inte nått fram till de biblioteksbesökare som är beroende av uppläst text?
 

 

20 % svarade på frågan om tillgänglighetsanpassad programverksamhet på biblioteket. Utgångspunkten ska naturligtvis vara att all programverksamhet ska kunna anpassas efter de barn som besöker programmet. Men en hel del bibliotek har programverksamhet som riktas särskilt till barn med funktionsnedsättning. Här märks det att äpplet är en symbol för det som är "extra tillgängligt" på biblioteket. Det finns inte bara Äppelhyllor utan även äppelmärkta lektioner med museipedagoger och äppelmärkta program för  t ex autistiska barn. Det kan vara sago- och musikstunder med teckenstöd eller särskolebio.

 

I svaren om Äppelhyllorna märker man att biblioteken kommit olika långt. Drygt 65 % svarar att de har en Äppelhylla medan 48 % håller på att bygga upp en (eftersom en del svarar för ett helt system blir detta mer än 100 %, en del har t ex redan Äppelhylla på huvudbiblioteket men bygger upp dem på filialer). De som är i uppbyggnadsskedet är entusiastiska men ibland osäkra både över inköpsvägar och marknadsföring. De bibliotek som har haft Äppelhylla i många år vill gärna få en nystart, framför allt när det gäller marknadsföring. En del kommenterar den svåra balansgången mellan att både vilja synliggöra de olika typerna av tillgänglig litteratur som finns (så att barn, föräldrar och pedagoger känner till dem) och samtidigt hela tiden tänka inkluderande. På många bibliotek ser man Äppelhyllan just som en demonstrationshylla för att visa olika typer av tillgänglig litteratur medan t ex det större beståndet av talböcker finns placerat på "vanliga" hyllor.

 

Vem i personalgruppen ansvarar för Äppelhyllan? 87 % svarar att barnbibliotekarien är ansvarig. 5 % svarar "ingen särskild". Detta kan tolkas positivt som att det är all personals angelägenhet eller negativt som att ingen ser det som sitt uppdrag. På frågan om Äppelhyllan ingår i bibliotekets medieplan svarar 57 % att så är fallet, men det framkommer också att många inte har en medieplan. Ett lite typiskt svar är:

"Finns ingen tryckt medieplan, men den som barn- och ungdomsbibliotekarien har i huvudet innehåller en Äppelhylla.". Mer oroande är svar som:

"Medieplanen omfattar bara medier för vuxna" (!). Men många tar genast till sig idén och skriver att de tänker ta med Äppelhyllan i kommande medieplaner.

 

Vad lånas från Äppelhyllorna? Utlånen speglar naturligtvis vad som är vanligast att ha på hyllorna. På över 90 % av Äppelhyllorna finns litteratur på teckenspråk och talböcker, men även taktila bilderböcker och olika typer av sagor med teckenstöd är vanliga. Det spelar förstås också roll hur stor målgruppen är. Det finns t ex bara få Bliss-användare och böcker med Bliss lånas därför i liten utsträckning. Det som lånas mest från Äppelhyllan är talböcker och näst mest lånas böcker med teckenstöd. Information om funktionshinder finns ofta som gratismaterial att ta med, så där är det inte fråga om utlån.

 

 

Något som ständigt återkommer i svaren är ambitionen att marknadsföra Äppelhyllan, men tyvärr oftast i kombination med att man inte har levt upp till den ambitionen. I Kärnhusgruppen var vi intresserade av att veta om man saknade någon typ av informationsmaterial kring Äppelhyllan. Det man efterfrågade var information som vänder sig direkt till barnen (både att ha som tryckt material, t ex bokmärken och digitalt på bibliotekets webbplats), snyggt skyltningsmaterial som "skyltäpplen" och även informationsmaterial i DAISY-format. Tyvärr var det så pass många som var femte svarande som inte kände till www.appelhyllan.se och det informationsmaterial som finns tillgängligt där.

 

Äppelservice är ett bra ord som Sundbybergs bibliotek har lanserat. Alla typer av tillgänglig litteratur finns kanske inte på plats i biblioteket, men servicen att ordna fram medier och information finns. I begreppet ingår också en medvetenhet om vikten av ett bra bemötande. Detta kan vara en bra lösning för de mindre bibliotek som inte har plats för allt. Ett huvudbibliotek kan ha en fullsorterad Äppelhörna, men mindre Äppelhyllor på övriga filialer och bokbuss.

 

Flera kommenterar Äppelhyllans storlek och dess placering i biblioteket. Den har blivit lokaliserad centralt i närheten av informationsdisken, blivit större och mer tillgänglig - och mer tilltalande.

 

Information om olika typer av medier har blivit lättare att få ut genom Äppelhyllan. Visning av Äppelhyllan med tillgängliga medier är en självklar del av visningar, bokprat och föräldramöten. Även för särskilda visningar riktat till särskola och träningsskola. Man informerar också muntligt vid besök på informationsträffar och föräldramöten på andra platser än i biblioteket. Det finns många fruktbara samarbeten med olika organisationer som t ex Elevhälsan, Skoldatatek, handikapporganisationer och intresserade pedagoger.

 

När man läser kommentarerna till enkätfrågorna så ser man att många funderat över tillgänglighetsfrågan. Det verkar som om Äppelhyllebegreppet slagit igenom och att tillgänglighetstanken slagit rot. Det finns en allmänt ökad medvetenhet och kunskap hos personalen. Men fortfarande återstår mycket att göra. Biblioteken och även Kärnhusgruppen behöver arbeta vidare inte minst med marknadsföring. Viktigt är också att kunskap och inställning förs vidare till nyanställda. Huvudtanken ska vara att den ordinarie barnverksamheten är inkluderande för alla barn, men för att synliggöra det biblioteket har att erbjuda särskilt för barn med funktionsnedsättning krävs bland annat särskild marknadsföring.

 

För Kärnhusgruppen

Christine Wennerholm, konsulent, Länsbibliotek Gävleborg

Jenny Nilsson, barnbibliotekarie, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB