Hur skapar man en �ppelhylla?

Du är här: �>��>�

Skapa en �ppelhylla

L�ttolkade symbolbilder och l�ttl�st, v�gr�t text g�r det l�tt f�r alla att hitta.

Var ska �ppelhyllan st�?
De flesta bibliotek beh�ver m�blera om f�r att f� plats f�r en �ppelhylla. Kanske man rent av vill f� utrymme f�r en hel h�rna? Gallring och flytt av b�cker till andra avdelningar �r i regel n�dv�ndigt. Ett tungt arbete som s�kert resulterar i n�got lustfyllt: man f�r nya id�er och ser nya l�sningar, b�de i lokalen och i hanteringen av medierna. Det �r bra om den plats man v�ljer ger m�jlighet till lugn och ro f�r bes�karen. Sj�lvklart ska v�gen dit vara framkomlig f�r rullstolar, ha ledstr�k och bra skyltning f�r synskadade och andra som beh�ver st�d f�r att hitta i rummet. �ppelbilder p� golvet kan vara en rolig form av ledstr�k och d� g�rna p� lagom avst�nd f�r sm� barnf�tter att g� p�. Och - som kronan p� verket - en stor �ppelsymbol i textil eller papp - att titta och k�nna p� eller kanske att krypa in i!

Ett stort �pple i taket, g�r det l�ttare att hitta
Vad b�r �ppelhyllan inneh�lla?
Det finns inga regler f�r vad en �ppelhylla b�r inneh�lla eller hur den ska vara ordnad. Snarare blir det ett arbete utifr�n det egna bibliotekets lokala behov. Det sker b�st i n�ra samarbete med barn med funktionshinder, deras f�r�ldrar och lokala f�retr�dare f�r handikappr�relsen. F�r att vara inbjudande och till nytta m�ste �ppelhyllan hela tiden anpassas till nya medier, ny teknik och nya brukare. D�rf�r �r det viktigt att f�lja upp hur materialet anv�nds. Med andra ord: �ppelhyllan m�ste finnas med i bibliotekets mediaplan - b�de i ord och i handling!
L�s mer om f�rslag p� medier under Medier och material

B�rja med det mest akuta
Under arbetet kommer man i kontakt med olika behov och olika synvinklar av vad som �r tillg�ngligt. Kunskapen �kar och med det ocks� fr�gorna. Hur g�r man f�r att f� in allt detta p� ett bra s�tt? Ska det vara punktskrift p� alla hyllor? Och hur anv�nder man bliss i offentlig milj�?
Ett tips kan vara att l�sa det som k�nns mest akut med tanke p� m�lgruppens grundl�ggande behov, och d� satsa p� breda knubbar med l�ttl�sta texter och pictogram. D� underl�ttar man dels f�r bes�kare som har l�s- och skrivsv�righeter och dels f�r barn med utvecklingsst�rning som beh�ver bilderna som st�d till den l�ttl�sta texten. Med en pr�glingst�ng skriver man enkelt ut en remsa med punktskrift - att klistra p� hylla eller knubb.

Knubbar med symbolbilder
I �ppelhyllan �r bibliotekens g�ngse klassifikationssystem knappast till n�gon nytta. H�r g�ller det att f�rs�ka t�nka sig in i hur behoven ser ut och hur anv�ndarna letar. �terigen handlar det om dialog med dem som ska anv�nda hyllan.
Knubben �r en viktig hj�lp f�r bes�karen i biblioteket. Ofta �r barnavdelningarnas hyllor eller knubbar m�rkta med Alfons, Pippi och andra k�nda figurer som roliga markeringar och som hj�lp f�r barnen att hitta sj�lva.
L�nsbibliotek �sterg�tland har sammanst�llt Knubbar och etiketter med symboler.

Bilder �r viktiga f�r barn som st�d f�r f�rst�elsen av ord och begrepp. Symbolbilder anv�nds till exempel inom s�rskolan. F�r dessa barn �r det viktigt att knubbarna st�mmer �verens med inneh�llet i hyllorna. Med l�ttolkade symbolbilder och l�ttl�st text f�r barnen det st�d de beh�ver och �kar deras m�jligheter att sj�lva s�ka sig fram i hyllorna. �r texten v�gr�t blir den �nnu mer l�ttl�st f�r barn med l�s- och skrivsv�righeter. Med punktskrift och taktila bilder blir milj�n tillg�nglig �ven f�r de synskadade barnen.

V�ck bes�karens nyfikenhet
L�t hyllan vara synlig och luftig, s� att det blir l�tt att se vad den inneh�ller. L�t den v�cka bes�karens nyfikenhet. G�r sm� utst�llningar, ber�tta om l�ttl�st eller om teckenspr�k, punktskrift, symbolbilder, bliss med mera. T�nk ocks� p� placeringen av medier i hyllan, att de �r n�bara f�r de minsta och f�r rullstolsburna i alla �ldrar. Om bara h�ga hyllor finns att tillg� - anv�nd �versta hyllplan till sm� utst�llningar. Och planera f�r ink�p av l�ga hyllor!

Datorn som hj�lpmedel - till nytta och n�je
Datorn har m�nga m�jligheter till individuella anpassningar. Med hj�lp av datorn kan man pr�va sig fram utifr�n egna villkor, f� tips om program och l�ra sig om teckenspr�k, symboler och punktskrift. Vad det enskilda biblioteket v�ljer att ha m�ste utg� fr�n de lokala f�ruts�ttningarna. Vid urval �r det bra att samarbeta med Specialpedagogiska Institutet och landstingets hj�lpmedelsr�dgivning.

DAISY-inl�sningar har inneburit att m�nniskor med synskada kan l�sa p� lika villkor. Talsyntes och f�rstoringsprogram ger nya m�jligheter att ta till sig texter och annan information. Det finns ocks� ett stort antal pedagogiska program och tr�ningsprogram, som tar sikte p� att �verbrygga funktionshinder. Det kan handla om att tr�na motorik eller begreppsbildning - bra f�r personer med r�relsehinder och utvecklingsst�rning.
F�r att se hur andra bibliotek har gjort, l�s under Tips

�ppelv�ska. Foto Eva Fred

�ppelkassar och �ppelv�skor
V�lfyllda kassar eller v�skor med olika material f�r utl�ning �r tacksamt och roligt att jobba med. Det ligger f�rst�s n�ra till hands att �ven skapa kassar med inspirerande inneh�ll fr�n b�de �ppelhylla och andra hyllor p� barnavdelningen - att l�na ut till f�rskolor, s�rskolor eller specialpedagogiska enheter. Eller varf�r inte g�ra en kasse f�r grundskolan om tillg�nglighet och funktionshinder - f�r �kad f�rst�else och kunskap?
L�s mer under �ppelv�skor

Marknadsf�ring
N�r det �r dags att �ppna �ppelhyllan f�r allm�nheten, g�ller det att ber�tta att den finns! Ett bra s�tt �r att st�lla till med en riktigt festlig invigning som f�rbereds med inbjudan till allm�nheten genom kulturkalender, annonser, affischer, bibliotekets webbsida och s� vidare. Och gl�m inte att kontakta lokalpressen!

Till invigningen bjuder man f�rst�s in �ppelhyllans blivande l�ntagare. De n�s via handikappf�reningar och s�rskole- och specialpedagogiska enheter, till exempel klasser f�r elever med syn- eller h�rselskador. Samarbetet kring invigningen kan bli en naturlig forts�ttning p� ett redan etablerat samarbete eller en startpunkt f�r att f� nya kontakter.

P� ett naturligt s�tt kan hyllan �ven vara en del i visningar f�r BVC- och f�rskolegrupper samt grundskoleklasser. F�rutom att f� l�stips, kan barnen k�nna p� taktila b�cker och pr�va dataspel med teckenspr�k. P� s� s�tt f�r de chansen att uppt�cka nya spr�k och olika s�tt att kommunicera. Ofta ber�ttar n�got barn i gruppen om en anh�rig som har ett funktionshinder eller att man har sett teckenspr�k p� TV. Detta s�tter ig�ng givande samtal som g�r att barnen b�ttre f�rst�r varandras olikheter och inser likheter.

�ppelhyllan kan g�ras synlig och bli en angel�genhet f�r alla genom att man bereder plats f�r s�ng- och sagostunder, ordnar utst�llningar eller tipspromenader. M�let �r att �ppelhyllan ska vara en sj�lvklar del av bibliotekets program och evenemang.

L�s mer om marknadsf�ringsmaterial

Tips: L�nsbibliotek �sterg�tlands f�rslag p� marknadsf�ringsplan f�r �ppelhyllor

Tr�ffar och fortbildning
Bibliotekspersonalen kan ocks� bjuda in olika personalgrupper, organisationer och enskilda personer till tr�ffar vid�ppelhyllan. Exempelvis elevassistenter inom f�rskolan och s�rskolan, specialpedagoger, grundskoll�rare, specialkunnig personal inom landstingets barnhabilitering, h�rselv�rd, syncentral och datatek, kommunens handikappf�reningar, handikappr�d och anh�riga.

Med hyllan som utg�ngspunkt kan man bilda n�tverk och bredda kompetensen s�v�l inom som utanf�r biblioteket. Denna samlade kompetens kan anv�ndas f�r utbildning, information och utst�llningar, p� till exempel temat teckenspr�k, olika funktionshinder eller specialanpassade datorprogram. F�r personalen i biblioteket inneb�r �ppelhyllan ocks� spontana m�ten som kan ge f�rdjupade kunskaper och nya insikter. Att g�ra studiebes�k och utbyta erfarenheter med kollegor �r en viktig inspirationsk�lla i det fortsatta arbetet.

Samarbete
Det �r viktigt att ha ett gott samarbete, b�de inom den egna organisationen och med vuxna som finns i barnens n�rhet.
Hos handikappf�reningarna finns erfarenheter av att leva med funktionshinder, f�rel�sare och andra personer som kan inspirera. Men den absolut viktigaste kunskapen f�r man fr�n barnen sj�lva, m�tena med barnen �r grunden i arbetet!
I arbetet med �ppelhyllan �r det en stor f�rdel att vara tv� eller flera, man beh�ver n�gon att bolla id�er med och som ett st�d n�r arbetet k�nns motigt. Inbjudna kanske inte kommer till tr�ffar, n�gon som man samarbetat med slutar och ens egna f�rv�ntningar st�mmer inte alltid �verens med verkligheten. Att f�rankra �ppelhyllan, inom och utanf�r den egna organisationen, �r ocks� l�ttare om man inte �r ensam. En god f�rankring g�r att �ppelhyllan kan utvecklas och b�ra frukt!

Sagostund med tecken som st�d

Sagostunder blir extra roliga med leksaker ur sagan. Barnen har dessutom l�ttare att f�lja med i ber�ttelsen och f�r st�d f�r att f�rst� ord och begrepp. Det �r ocks� roligt att komma fram och k�nna p� sakerna efter�t. Om sagober�ttaren samtidigt anv�nder tecken som st�d, blir sagan �n mer tillg�nglig f�r alla barn, blandade i mindre eller st�rre grupper, eller enbart med barn som beh�ver tecken. Barn �r i allm�nhet nyfikna, tycker det �r kul att l�ra n�got nytt, och tecken �r defi nitivt sp�nnande. M�nga har kommit i kontakt med tecken via n�gon anh�rig, en kompis i f�rskolan eller fr�n barnprogram p� TV.

F�r sagober�ttaren blir det mycket att h�lla reda p�. D�rf�r �r en enkel l�sning att vara tv�: en som ber�ttar och visar figurerna och en som tecknar. Detta kr�ver f�rst�s f�rkunskaper eller att man har en kunnig handledare. Ta reda p� om det finns kurser eller s�k handledare/l�rare/tolkar inom kommun och landsting eller hos studief�rbund! T�nk bara p� att det �r skillnad mellan en sagostund med tecken som st�d och en som �r helt teckenspr�kstolkad, den senare kr�ver utbildad tolk!

Hj�lphunden rycker ut igen av Carina Bodstr�m, �r en ber�ttelse f�r de lite �ldre barnen. H�r finns olika djur och m�nga roliga detaljer som doktorsv�ska, saxofon och pizza.

Vinga p� villov�gar av Gun Jacobson och Lotta Str�mblad, Pojken och hans ulliga f�r av Anna-Klara Tidholm och folksagan Vanten �r bra exempel p� ber�ttelser f�r de yngsta barnen. Med olika djur f�ngas snabbt publikens uppm�rksamhet; till exempel m�ter duvan Vinga b�de b�vrar, giraffer och r�ttor i deras mycket karakt�ristiska hus n�r hon cyklandes letar sig hem med torsdagssylten p� paketh�llaren.

Text ovan fr�n foldern �ppelhyllor - m�ten och m�jligheter av Kerstin Frii.

Tillg�nglighetsplaner
T�nk p� att jobba med bibliotekets tillg�nglighetsplan ur ett barnperspektiv. Det finns lite olika hj�lpredor.

Kulturr�det

tillganglig-kultur.nu
V�stra G�talandsregionens r�d-gul-gr�n-metodik

Checklista

�ppelhyllan f�r bibliotek

M�ls�ttning f�r hyllan
M�lgrupp
Alla funktionshinder eller vissa?
�ldersgrupper
Andra bes�kare
Vilka behov har m�lgruppen?
Andra behov?

Var ska hyllan st�?
Vilka behov har m�lgruppen?
Lugn milj�?
N�ra informationsdisk?
L�tt att lokalisera
Tydlig v�gledning/markeringar/ledstr�k
Tillg�ngligt f�r rullstol
L�ga hyllor
L�ttl�sta rubriker, symbolbilder
Datorbord - tillg�ngligt f�r rullstol
H�j- och s�nkbara stolar vid datorbord

Kompetens
Utbildning, seminarier, m�ssor
Bes�ka andra �ppelhyllor
S�ka kunskap via b�cker/andra medier

Kontakter
Var finns m�lgruppen?
Handikappf�reningar
S�rskola
Specialpedagogiska enheter
Grundskola
Habilitering, h�rselv�rd, syncentral,
datortek
Specialpedagogiska skolmyndigheten m fl

Tr�ffar
Bjuda in handikappf�reningar
Anh�riga
Skolor
Olika personalgrupper m fl

F�rklaringar av ord och begrepp

�ppelhyllan f�r bibliotek

Bildst�d
�r exempelvis Bliss, Pictogram, teckenkommunikation och objektkommunikation.

Bliss
skapades av Charles Bliss. Bliss �r ett system av symboler d�r man anv�nder bilder f�r ord och begrepp. Symbolerna kan likna det de f�rest�ller, men ocks� st� f�r en id�. Till exempel kan bilden av ett hj�rta ocks� vara en k�nsla. Bliss �r ett fullst�ndigt spr�k med grammatiska regler och ett till�gg f�r m�nga m�nniskor som har talsv�righeter, ofta ocks� i kombination med r�relsehinder. Man visar vad man vill s�ga genom att peka p� symbolerna.
Lyssna p� ber�ttelsen om hur Bliss kom till i barnbibblan. Klicka p� Ordverkstad och Sagan om Bliss

Funktionsneds�ttning
har man som f�ljd av en sjukdom eller skada.

Handikappad
blir man p� grund av brister i omgivningen. Ordet handikapp anv�nds inte l�ngre i denna mening. Anv�nd ist�llet ordet funktionshinder.

Objektkommunikation
inneb�r att man meddelar sig med hj�lp av saker.

Pictogram
�r ett system av ritade symboler i vitt mot svart bakgrund. Varje symbol st�r f�r ett ord eller begrepp. Pictogram �r ett spr�k i bilder som man kan anv�nda som st�d f�r tankar och minne och i samspelet med andra.

Punktskrift
�r ett system av upph�jda punkter, l�tta att k�nna p� med fingertopparna. Personer med synskador anv�nder punktskrift, b�de som l�s- och skrivsystem.

Teckenspr�k
�r ett spr�k d�r man anv�nder handr�relser.
Med mimik och kroppsh�llning visar man dessutom k�nslan i vad man menar, till exempel h�jer �gonbrynen, ser ledsen eller glad ut.

TAKK
Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, eller Tecken som st�d, anv�nds av h�rande som beh�ver st�dtecken f�r att f�rst�rka talet. Man tecknar enstaka ord och anv�nder d� tecken ur teckenspr�ket.

Text fr�n foldern �ppelhyllor - m�ten och m�jligheter av Kerstin Frii.