Använd en kontakt-karta
Möter du en låntagare som kommunicerar genom pcs-bilder på en sk kontaktkarta kan det vara bra att ha en specialanpassad karta just för biblioteksbesöket. Detta exempel har vi fått från Landstinget Gävleborg och speciallogoped Margareta Carlsson.

PCS-bilder köper man som en bildbas från Abilia Sverige och kan då sammanställa en karta med just de bilder man behöver. Skriv ut och plasta in så håller den längre.
» Exempel på kontaktkarta bilder jpg
» Exempel på kontaktkarta text jpg

Så gjorde vi i Kungsbacka (datorer)
Vi planerade att ha en dator i Kungsbackas äppelhörna i Kulturhuset Fyren. Två datorer fanns redan i barnavdelningen, med Pippi, Alfons, Mulle Meck och andra välkända figurer.
I äppelhörnan ville vi ha specialanpassade program både till lust och för träning, med ordförståelse, siffror, teckenspråk, pictogram och punktskrift. Och programmet ViTal med inbyggd talsyntes, särskilt anpassad för att läsa och skriva i Word. Förutom en vanlig datormus beställdes en Trackball KidTrack och två tryckkontakter med kontaktlåda.
Vi köpte in Kid Glove, ett plastat formanpassat skydd till tangentbordet. Men efter att två sådana stulits inom en kort tid, skaffade vi istället självhäftande svartvita etiketter med bokstäver och siffror att fästa på tangenterna.

Vi gav upp tanken på en dator med en kombination av de olika program som vi tänkt oss, och en fullvärdig utrustning för barn med synskador. En ren syndator för alla åldrar etablerades senare på annan plats i biblioteket.

Full koncentration. En dator i äppelhörnan blir garanterat populär. Bra program finns för såväl barnsom vuxna. Den vanliga datormusen kan exempelvis kompletteras med tryckkontakter och en "trackball".

Så här gjorde vi i Halmstad
Vi tog genast till oss tanken på att bygga upp och inrättaen särskild avdelning för media och material med destination funktionshindrade barn och ungdomar. Termen tillgänglighet var visserligen inpräntad i oss, men mest kändes det så angeläget att själv få bli en person som är tillgänglig i sitt tänkande och i sin funktion på biblioteket. Genom själva arbetet med Äppelhyllan kändes det att vi skulle kunna tillgodogöra oss denna kunskap och insikt.

Var hyllan skulle stå hade vi inte en tanke på, siktet var inställt på det nya stadsbiblioteket, en modern byggnaddär tillgänglighet är ledord och en särskild arkitekt hadetittat på ritningar och kommit med synpunkter. Men det var ett år framåt i tiden, vi var ju tända nu och sugna att sätta igång och det var just nu som tillfälle gavs att få hjälp av Regionbiblioteket. Dessutom hade vi i vår ansökan till Kulturrådet avsatt en summa till inköp av anpassade media och bidraget hade beviljats.

Talboksbiblioteket i Halmstad
På stadsbiblioteket i Halmstad har vi anammat den nya tekniken och köper enbart in talböcker på Daisy. För att visa upp och informera om Daisy-tekniken hölls under några kvällar Drop-in på barnavdelningen tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan. Det kom då många intresserade vuxna, framför allt speciallärare och föräldrar.

Vi deltog också i en inspirationsföreläsning med Lena Roosberg och Kerstin Frii från Kungsbacka, då vi fick en första introduktion i vad arbetet med att bygga upp en Äppelhylla kan innebära. Regionbibliotekets nätverksträff i Laholm blev sedan en riktigt innehållsrik och praktisk genomgång då Kerstin Frii och personal från Specialpedagogiska skolmyndighetens filial i Halmstad gav råd och visade en mängd media lämpliga att köpa in.

Parallellt med det praktiska så har Kerstin många gånger påmint om och lärt oss vikten av att vara tillgängliga och anpassningsbara i vårt sätt att tänka till vardags, och detta budskap fick konkreta och slående exempel på en konferens i Varberg, "Mötesplats bibliotek - mötas eller bemötas", arrangerad av Svensk Biblioteksförening i samarbete med Regionbibliotek Halland. Jonas Franksson, debattör och kändis från TV-programmet CP-magasinet, illustrerade med exempel ur dagliga livet, hur ett bra bemötande kan bli till ett dåligt bemötande om vi inte bemöter andra som vi själva vill bli bemötta.

Starten på Äppelprojektet
Den första halvdagen med Kerstin Frii ägnades åt att gå igenom inköp, olika slags medier, erfarenheter från Kungsbacka, hur man hittar kontaktpersoner, föreningar och organisationer, ange målsättning, kartläggning avvår målgrupp, information och marknadsföring, kort sagt  en checklista för själva arbetet. Vi pratade också lite omvad olika funktionshinder innebär och vilka olika språk vi använder. Vi lärde oss hur man använder olika symbolspråk och att tänka på att också använda flera språk, till exempel lära sig några tecken på teckenspråk.

I Halmstad var vi då fortfarande kvar på det gamla biblioteket med mycket begränsat utrymme, men vi hade ändåambitionen att inrätta en Äppelhylla och tillsammans med Kerstin hittade vi en liten men ändå lämplig plats. Det var en intensiv förmiddag och gav verkligen lust att sätta igång.

Studiebesök i Göteborg och Kungsbacka
På Kungsbacka bibliotek fick se hur vi de hade placerat sin Äppelhylla och det var bra att få tips på indelning i olika avdelningar, hur den anpassade datorn är placerad och vilka spel den innehåller liksom tips på inköpskanaler. Vi kom från flera kommunbibliotek, som hade kommit olika långt i arbetet och vi kunde hjälpa och råda varandra. Därefter åkte vi till Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM i Göteborg och fick en gedigen genomgång av deras tjänster och allt material som de säljer eller förmedlar. Det var bra att bläddra, vända och vrida på böcker, spel och material och samtidigt få råd av experter.

Inköp för Kulturrådsbidrag
I vår ansökan till Statens kulturråd avsattes en del av bidraget detta år till inköp av litteratur till Äppelhyllan. Vår ambition var att köpa ett bestånd, placerat på huvudbiblioteket, som också kunde användas av filialerna som depositioner. Bidraget beviljades och vi har kunnat köpa in mycket litteratur för barn, ungdomar och även handböcker för vuxna. Vi har kompletterat med egen budget till AV-media och köpt cd-rom spel, flanosagor, filmer på teckenspråk mm.

Glädjande nog blev hyllan riktigt tilltalande, hög så den syntes väl i avdelningen för talböcker och ljudböcker och krönt med ett stort rött äpple. Utan större marknadsföring märktes ett stort intresse och den till en början överfulla hyllan blev snart, om inte tömd, så kunde vi dock se att medierna blev utlånade. Vi gjorde boxar med broschyrer och gratismaterial från Centrum för lättläst, TPB och Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM.

Våra filialbibliotek och skolbibliotek fick också varsin kasse med material och information om möjligheten att låna depositioner och flera av filialerna har valt att med hjälp av kulturrådsbidraget satsa på ett eget Äppelbibliotek. Vi fortsätter oförtrutet arbetet och söker kulturrådsbidrag även detta läsår.

Samarbete
Regionbibliotekets tillgänglighetskonsulent Eiler Jansson har stått bi med hjälp på många sätt, till exempel med bokstickor, äppelsymboler och annat gemensamt material, men framför allt med fortbildning och samordning.

Ett mycket givande samarbete gjordes med Länsmuseet i Halmstad då vi genomförde en söndag med Öppet hus på museet när utställningen "Taktil konst från Brasilien" visades där. I samband med den anordnades en tillgänglighetsdag med olika programpunkter för personal som jobbar på museum och bibliotek. Under Öppet hus-dagen fanns personal från biblioteket med och visade Daisy och Äppelhyllan och som familjeföreställning spelades "I regnbågens färger".

När vi nu öppnar Halmstads nya stadsbibliotek kommer Äppelhyllan att få en central plats och vi hoppas att den kommer att användas flitigt och besökas av många. Vi hoppas även att kunna satsa på samarbete med vuxna förmedlare, studieförbund, speciallärare och kulturarbetare och framför allt vara ett bibliotek i tillgänglighetens tecken.

av Maria Lagerwall, barnbibliotekarie vid Halmstads stadsbibliotek

I Halmstads nya stadsbibliotek är äppelhylleverksamheten
en viktig del.

Maria Lagerwall är en av dem som engagerat sig i arbetet med äppelhyllor på stadsbiblioteket i Halmstad. I april 2006 gick flytten till det nybygda, moderna biblioteket där hyllorna fått en central placering.
Text från foldern Äppelhyllor - möten och möjligheter av Kerstin Frii.

Jönköpings stadsbibliotek