Lagar & regler

Varför äppelhyllor?
Det är en självklar rättighet för alla barn att vara med i kulturlivet. Alla har rätt att till exempel kunna besöka biblioteket, få ett bra bemötande och med lite hjälp kunna hitta något att låna med hem. Något till lust och inspiration, att läsa, att lyssna eller känna på.
En äppelhylla bidrar till att barn med funktionshinder får bättre tillgång till biblioteket. Den blir en plats att återvända till, kanske tillsammans med kamrater eller anhöriga vuxna.

En äppelhylla främjar också möten med andra barn. Här kan man få en bättre förståelse för varandras olikheter och insikt om vad som är gemensamt. För vuxna kan äppelhyllan vara en källa till kunskap, fortbildning och inspiration i arbetet för bättre tillgänglighet.
Regeringen har utfärdat en handlingsplan för handikappolitiken: "Från patient till medborgare". Den sträcker sig fram till år 2010. Då ska tillgängligheten till offentliga lokaler och tjänster gälla för alla. Äppelhyllor är ett steg på den vägen.

Lagar och regler
Den som arbetar med en äppelhylla får stöd och motivation av de lagar och regler som finns inom området. De är dessutom viktiga att ha med när man berättar om verksamheten för chefer och politiker, kanske ibland också arbetskamrater.

FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder
Innehåller 22 regler som handlar om olika områden inom samhällslivet, bland annat rätten till att vara delaktig i kulturlivet på lika villkor som andra. Sök via Diskrimineringsombudsmannens hemsida.


Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
Handlingsplanen antogs av riksdagen år 2000 med standardreglerna som grund. Här finns de nationella målen, att samhället ska vara tillgängligt för personer med funktionshinder senast år 2010. Sök via www.do.se eller Regeringens hemsida
Här kan också sökas: LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och Föreskrifter om fysisk tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder.

FN:s konvention om barnets rättigheter
Alla artiklar i Barnkonventionen gäller alla barn och artikel 23 handlar särskilt om barn med funktionshinder och rätten att leva ett fullvärdigt liv och att ta aktivt del i samhällslivet.
Rädda Barnens hemsida finns Barnkonventionen, böcker och rapporter om barnens rättigheter.

Salamancadeklarationen
utgår från FN:s deklarationer och standarregler. Här finns en uppmaning till världens länder att underlätta inkluderande undervisning.
Det innebär att barn med funktionshinder helst ska gå i den vanliga skolan. Kan sökas bland annat hos SISUS på www.sisus.se


Sist men inte minst: Bibliotekslagens 8 §:
"Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov"

Vad betyder...

Äppelhyllan för bibliotek

Bildstöd
är exempelvis Bliss, Pictogram, teckenkommunikation och objektkommunikation.

Bliss
skapades av Charles Bliss. Bliss är ett system av symboler där man använder bilder för ord och begrepp. Symbolerna kan likna det de föreställer, men också stå för en idé. Till exempel kan bilden av ett hjärta också vara en känsla. Bliss är ett fullständigt språk med grammatiska regler och ett tillägg för många människor som har talsvårigheter, ofta också i kombination med rörelsehinder. Man visar vad man vill säga genom att peka på symbolerna.
Lyssna på berättelsen om hur Bliss kom till i barnbibblan. Klicka på Ordverkstad och Sagan om Bliss

Funktionsnedsättning
har man som följd av en sjukdom eller skada.

Handikappad
blir man på grund av brister i omgivningen. Ordet handikapp används inte längre i denna mening. Använd istället ordet funktionshinder.

Objektkommunikation
innebär att man meddelar sig med hjälp av saker.

Pictogram
är ett system av ritade symboler i vitt mot svart bakgrund. Varje symbol står för ett ord eller begrepp. Pictogram är ett språk i bilder som man kan använda som stöd för tankar och minne och i samspelet med andra.

Punktskrift
är ett system av upphöjda punkter, lätta att känna på med fingertopparna. Personer med synskador använder punktskrift, både som läs- och skrivsystem.

Teckenspråk
är ett språk där man använder handrörelser.
Med mimik och kroppshållning visar man dessutom känslan i vad man menar, till exempel höjer ögonbrynen, ser ledsen eller glad ut.

TAKK
Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, eller Tecken som stöd, används av hörande som behöver stödtecken för att förstärka talet. Man tecknar enstaka ord och använder då tecken ur teckenspråket.

Text från foldern Äppelhyllor - möten och möjligheter av Kerstin Frii.